The first day

Så där ja. Då var första dagen som Uppsalastudent avklarad. Och den var jättetråkig.

Vaknade kvart över fem, jättetrött eftersom det var lite svårt att sova efter alla sena nätter när man har varit ledig, hehe. 😛 Segade ur mig sängen, åt frukost, borstade tänderna och bytte om… som vanligt. Mamma vaknade runt tjugo över sex, så vi hälsade och sen cyklade jag iväg till pendeltåget. Och tog tåget till Karlberg där jag bytte till Uppsala pendeln. Ju längre bort man kommer, desto mer känns det som om man är ute på landet, haha. Höjdpunkten under resan är dock strax innan Arlanda för då får man syn på en massa flygplan som startar. 🙂

En dryg halvtimmes promenad senare befinner jag mig utanför BMC med några nya klasskamrater och letar efter en ingång! Alla dörrar var låsta, men vi var ändå väldigt tidiga – en halvtimme innan uppropet skulle börja. Som tur var fick jag syn på en kvinna som jobbade där inne, så jag knackade på dörrens fönsterruta och hon lät oss komma in. Och så var hon snäll och sade hur vi skulle gå för att komma till rätt sal. Jag är glad att man kunde ta en karta över BMC i receptionen, för det känns väldigt svårt att hitta därinne. Eller, tja, relativt lätt ändå, jag blir bara förvirrad för jag tror att C2:xxx står för våning 2 i korridor C, men det är typ korridor C, ingång 2? Haha, jag vet inte, men man lär sig efter ett tag hoppas jag. 🙂

Hur som helst: jättetråkigt idag. Från klockan nio till halv två var det bara information från studievägledare, bibliotekspersonal, studenthälsan etc, plus en halvtimmes föreläsning med repetition av gymnasiets kemi och biologi (stort fokus på DNA dock – måste repetera det känner jag, haha). Under föreläsningen hade föreläsaren med sig ett stort provrör med muterade småflugor eller nåt. Nån som satt på samma bänkrad som jag fick upp korken eller nåt av misstag och flera flugor flög ut. Och de producerade nåt läskigt protein som bröt ned cellerna tyckte jag att han sade?! Så han sprang iväg och hämtade munskydd åt alla, haha. Hoppas att jag klarade mig, jag fick typ aldrig nått skydd förrän ganska sent.

Kände igen en tjej som heter Diana som gick i en parallellklass i gymnasiet – hon är en fusknolla (förlåt, fuskrecentior ska det vara – nytt universitet, nya ord), så  jag fick lova att inte avslöja henne. ^^

Runt halv två kom faddrarna inklampandes i salen och presenterade sig – sen fick vi tydligen gå hem för att förbereda oss inför välkomstmiddagen. Temat under mottagningen för biomedicinarna är i år “militär”… har ingen lust att köpa nåt bara för att klä ut mig i nån vecka för att aldrig ha på mig det igen. Jag bor så lång bort, så jag kan ju inte bara åka hem och fixa mig, det skulle ta nära tre timmar bara att ta mig fram och tillbaka..! Så jag sade hejdå till mina klasskompisar och åkte hem. Somnade nästan på pendeltåget! Jag blev så trött! Nu har jag varit hemma i några timmar, men jag är fortfarande trött, haha. På vägen hem så tänkte jag att jag kunde ta upp mina gamla kemianteckningar från KTH kemin, men… nä. Hade ingen lust, haha. Ska göra det snart dock, ska kolla med kursledaren också om jag kan tillgodoräkna poängen från KTH också.

När jag kom hem så tänkte jag göra de där bananmuffinsen som jag skrev om i förra inlägget, men så hade vi inga ägg hemma, så det får bli en annan dag… ;___;

Summa summarum: jag vill bara sova, haha. Hoppas det blir roligare imorgon. Nu tröstar jag mig lite med att lyssna på U2s “In a little while” som har fastnat i mitt huvud sedan igår. “Grace” är också fin!


There I go. Now the first day as a Uppsala student is done. And it was super boring.

I woke up a quarter past five, really tired because it was a little difficult to fall asleep after all those nights after I hade no more work this summer, hehe. 😛 Dragged myself off the bed, ate breakfast, brushed my teeth and changed my clothes… like usual. Mom woke up around twenty minutes past six, so we greeted and then I rode my bike to the cummuter train station. And took the train to Karlberg where I changed to the Uppsala commuter train. The further away you come, the more it feels like the country side, haha. The highlight of the ride though is right before you reach Arlanda, because then you’ll see a lot of airplanes lifting off. 🙂

After about an half-hour-long-walk, I’m outside BMC together with some new classmates and looking for an entrance! All the doors were locked, but we were quite early though – half an hour before the rollcall would begin. Luckily, I saw a woman who worked inside, so knocked on the door’s window and she let us come in. And she was kind and told us where to go to get to the right classroom. I’m glad that I could take a map over BMC at the reception, because it feels very difficult to navigate inside. Or, well, it’s pretty easy though, I just get confused because I think that C2:xxx stands for level 2 at the C corridor, but it’s more like corridor C, entrance 2? Haha, I don’t know, but I hope I’ll learn soon. 🙂

Anyway: really boring today. From nine o’ clock to half past one, it was only information from the student counselor, library staff, student health organisation etc, plus a half-hour-long lecture with repetition about high school chemistry and biology (huge focus about DNA though – I feel like gotta repeat about that for myself, haha). The teacher had brought a big test tube with mutant mini-flies or something during the lecture. Someone who sat on the same row of seats as me opened the cork lid by mistake or something and several flies flied out. And thet preduced some creepy protein that break down the cells I think he said?! So he ran out and brought some masks back with him for everyone, haha. I hope I’m ok though, I never got a mask until pretty late.

I recognized a girl called Diana that went in a different class in high school – she’s a cheating ‘nobody’ (word-play of ‘nolla’ which means both ‘nobody’ and ‘zero’ in Swedish. When you’re new at KTH, you’re called ‘nolla’ – which mean both nobody and zero then. 🙂 ) (sorry, it should be cheating recentior – new university, new words), so I got to promise not to reveal her true identity. ^^

Around half past one, our seniors came clomping in the room and presented themselves – then we apparently had to go home to prepare ourselves for the welcoming supper. The theme during the welcoming this year for the biomedicine students are ‘military’… have no interest to buy something just to dress myself up for a week and never be wearing it again. I live so far away, so I can’t just go back home and get prepared, it would almost take three hours only to travel back and forward..! So I said good-bye to my new classmates and went home. I almost fell asleep on the commuter train! I got so tired! Now I’ve been home for a few hours, but I’m still tired, haha. On my way home I thought I could take out my old chemistry notes from KTH, but… nope. Didn’t feel like it, haha. I’ll do it sometime soon though, gonna check with the persono who controls the course if I can count my credits from KTH too.

When I got home I thought about makeing thos banana, whole-garin muffins I wrote about in the last post, but we had no eggs at home, so that’ll be some other day… ;___;

Summarizing it all: I just wanna sleep, haha. Hopefully it’ll be more fun tomorrow. Now I’m comforting myself a little with listening on U2’s ‘In a little while’ that’s been on repeat inside my head since yesterday. ‘Grace’ is beautiful too!

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s