Summary of year one

Så nu när första året av kandidatprogrammet för biomedicin är över kände jag att jag kunde summera hur året och kurserna har varit. 🙂

Året började segt med kemi ett bra tag med kurserna kemi för biomedicin och biokemi. Kemi för biomedicin är precis vad det låter som – kemi i alla dess former skulle man kunna säga, precis sånt man tänker på i gymnasiet: formler, uträkningar och balanseringar av reaktionsformler. Biokemin tyckte jag var mer intressant då man kom in på aminosyror, fettsyror, hur energi framställs i en cell, hur en DNA-sträng ser ut… och jag var helt insnöad på hur enzymer såg ut och fungerade ett tag! Var typ det roligaste jag visste om då, haha! Jag skyller det på att jag hade PMS då och kanske tyckte att allt var kul då, vem vet… men jag är fortfarande fascinerad över hur enzymer fungerar så bra!

Sedan kom anatomin. Och kursen om anatomi var verkligen inte min grej. Det var intressant att förstå hur organen i ens egna kropp fungerar och hur allting hänger ihop, men… jag var inte lika pepp på att lära mig “alla” namn på skelettdelar och olika muskler. Sådant är saker en läkare ska kunna tyckte jag, och det kan jag nog fortfarande tycka. Men men, det ska väl komma till användning någon gång. Och jag kan säga att jag aldrig har varit så nervös som inför anatomimuntan: efter att ha memorerat in över 100 namn på ben och muskler (alltså exklusive ursprung, fäste och funktion!!) skulle man slumpvis få 10 av dessa 100 att nämna eller peka ut. Och man fick max ha 2 fel. Och jag mådde så dåligt efteråt (för jag visste att jag hade minst 1 fel) att jag mer eller mindre sprang till en toalett efteråt, hyperventilerade och ringde gråtandes till min ena brorsa tills jag kände mig lite bättre och åkte hem till Stockholm igen. Det tog mig en timme att känna mig glad igen efter att ha fått veta att jag klarade mig – nervositeten över att behöva få göra om det satt länge kvar i mig. Inte kul att få behöva göra om det när man har spenderat halva jullovet på tentaplugg (och tentan var inte alls som de vi fick öva på – gissa om klassen blev gramse på kursledarna sen!) och ytterligare en vecka på att memorera in muskler och ben.

Efter anatomin kom det som skulle bli min favoritkurs: cell- och molekylärbiologi! Nu kändes som man verkligen pluggade biomedicin! Det var riktigt kul att lära sig hur cellen fungerar allmänt, hur DNA bildas, hur allting bara verkar hänga ihop… yes! Och att man hade de bästa labbhandledarna som man tänka sig gjorde ju inte saken värre. 😉 Labbarna i den här kursen var de bästa jag har haft, alla var på sånt glatt humör hela tiden och man kände sig inte rädd eller besvärlig att fråga labbassistenterna om hjälp eller råd. Att en av dem kände min kusin (och därmed satte lite mer press på mig..! (eller?)) var lite roligt… och en liten börda. Tänk om jag inte skulle klara tentan! Skulle hon skvallra till min kusin då? Men jag klarade tentan. 😀

Efter en sån stor kurs som cell- och molekylärbiologi kom därefter korta små kurser: immunologi på 2-3 veckor (inte särskilt intressant tyckte jag – förrän jag började plugga på riktigt inför tentan), en månads bakteriologi (intressant att lära sig mer om bakterier – borde man läsa mer om i gymnasiet!) och till sist, två veckor med grundläggande statistik vilket var den kurs man kunde chilla mest i. Inga tentor, inga förhör, bara enkla datorlabbar och ett litet grupprojekt att redovisa! Härligt när solen och värmen kom fram sista veckan, då kunde man bara sitta ute i solen så fort dagen var över! ♥

Detta var alltså min sammanfattning av mitt första biomedicinår på Uppsala Universitet! Om ni inte har hängt med i min blogg (som kan vara lite spretig antar jag) så kanske ni fick ett hum om hur mitt år har sett ut nu. 😉 Jag kan lägga till att schemat har sett väldigt tomt ut under året, åtminstone för den andra terminen… inte helt van med att börja kl 10 och sluta 12 vissa dagar, vilket har resulterat i att jag antingen har suttit hemma och slappat eller pluggat 8-17 för att “det ska man ju göra”. Frågar du min rumskompis så tycker hon att jag pluggar för mycket… 😛


So now that my first year of being a biomedicine candidate student is over, I felt like I could sum up how my first year and how my courses have been. 🙂

The year began slowly with chemistry with the courses “chemisty for biomedicne” and “biochemistry”. Chemistry for biomedicne is exactly what it sounds like – you could say chemistry in all its forms, exactly the things you think of at high school: formulas, calculations and balacing reactions. I thought biochemistry was more interesting because you learned more about amino acids, fatty acids, how energy is made in a cell, how a DNA strand looks like… and I was completely interested about how enzymes looked like and how they worked for a while there! It was like the coolest thing I knew back then, haha! I blame my PMS which made me think that everything was fun then… but I’m still fascinated about how good enzymes work!

Then came the anatomy. And the course about anatomy really wasn’t my thing. It was interesting about how the organs in one’s body works and how everything seem to be related to each other, but… I wasn’t that excited to learn “all” the names of bones and different muscles. Those are things a doctor should know, I thought and I can kind of still think that. But well, I suppose it will come in handy one day. And I can tell you that I have never been so nervous in my life before that anatomy oral examination we had: after memorizing over 100 names of boned and muscles (so where they origin and attach to and their functions are not included!!), we were supposed to randomly get 10 out of these 100 to say the names to or point out. And one were only allowed to have maximum 2 mistakes. And I felt so miserable and bad afterwards (because I knew I had at least 1 mistake) that I more or less ran to a restroom, hyperventilated and crying I called one of my big bro’s until I felt a little bit better and went bback to Stockholm again. It took me one hour to feel happy again after getting to know that I had passed – the nervous feeling that I might have to do it all again was stuck in my mind for a long time. Not fun to do again when you’ve spent half your Christmas holiday on studying for the exam (and the exam wasn’t at all like the ones we got to practice on – my class went MAD on the course leaders afterwards!) and one more week for memorizing the muscles and bones.

After the anatomy came what came to be my favourite course: cell and molecular biology! Now it really felt like I studied biomedicne! It was really fun to learn about how the cell generally works, how DNA is made, how everything just seems to be connected… yes! And that we got the best lab instructors one could ever possibly imagine didn’t make things worse. 😉 The laborations in this course were the best ones I’ve had, everyone were on such a happy mood all the time and you didn’t feel scared or troublesome for asking for help or advice. That one of them knew my cousin (and therefore put more pressure on me..! (right?)) was a little bit funny… and a small burden too. What if I wouldn’t pass the exam! Would she tell my cousin? But I did pass it. 😀

After such a big course as cell and molecular biology, only short courses followed: immunology for 2-3 weeks (not very interesting – until I actually started to study for real for the exam), one month of bacteriology (interesting to learn more about bacteria – I think we should have read more about it in high school!) and lastly, two weeks of basic statistics which was the most chill course of them all. No exams, no interrogations, only simple computer laborations and a tiny group project to present! Sweet, especially when the sun and the warmth appeared in the last week, then I just could be outside in the sun as soon the lectures were over! ♥

This was my summary of my first year of biomedicine at Uppsala University! If you haven’t following on what’s been going on in my blog (it can be a bit messy I suppose) then maybe you understood a little bit more now about how my first year looked like. 😉 I can also add that the schedule has been very empty during this year, at least during the second term… I’m not completely used to beginning at 10AM and end 12PM on some days, which resultet in me sitting at home and chilling or studying 8AM-5PM because “that’s what one’s supposed to do”. If you ask my roommate, she thinks I study too much… 😛

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s