Vegomässan // The Veggie Fair

Förra helgen var det dags för Vegomässan. Mässan har funnits i tio år men det var första gången för mig och det hölls i Nackastrandsmässan i år. Min vän Alva är vegan (följ hennes Instagram för bilder i food porn kvalité) och har gått på mässan tidigare och ville ta med mig i vintras men då kunde jag inte. Jag är varken vegetarian eller vegan men jag tycker absolut att man borde äta mer grönsaker (främst i västvärlden skulle jag nog säga (och jag äter mer vegetariskt när jag bor ensam i Uppsala (tror jag, inget jag riktigt skriver ned eller så))) och är öppen att prova nya saker så jag följde med. Så vi blev tre personer totalt som vaknade tidigt för att komma fram för att få goodie bags, vilket lönade sig. Ungefär en halvtimme senare blev kön väldigt lång och hade vi tagit tåget in mot stan en halvtimme senare hade vi garanterat blivit utan påsarna.

img_0501

It was a cloudy day over Stockholm last weekend. Here at Slussen, waiting for the bus to take us to Nacka.

Insläppet gick bra och min vän var som ett litet barn i en godisbutik – glädjen strålade genom ögonen! Vi gick runt och provade matprodukter såsom sojabitar, vegansk ost, kaffe med “mjölk”, mangoglass med chili (fast jag kände ingen chilismak faktiskt, var mest som mangosorbet – kanske inte fick någon chiliflaga på min sked?) och kikade på t-shirts, skor och andra produkter. Mycket var till ett bra pris inne i mässan (1 liter vaniljyoghurt, matlagningsgrädde och kaffe med mjölk för 20 kronor, någon?) och mina vänner köpte på sig en hel del… något som jag inte kunde göra eftersom jag glömde plånboken hemma. Attans. Jag fick nöja mig med innehållet i min goodie bag istället.

Ganska snabbt kände jag mig som det svarta fåret bland allt folk. Som att jag inte egentligen hörde hemma där då mässan inte var riktad åt mig, någon som fortfarande äter kött, även om det kanske är fel att tänka så. Mässan uppmanar samhället till att allt mer övergå till veganism och riktade sig främst till veganer och inte så mycket till de som är nyfikna och kan tänka sig att bli veganer men inte riktigt vet hur, eller var, de ska starta. Vilket kanske också är fel att säga, men jag fick i alla fall det intrycket. Å andra sidan så är man nog redan nyfiken om man är villig att betala inträdesbiljett så det kanske skulle vara meningslöst att satsa något för oss icke-veganer. Vad vet jag. Nåja.

Stämningen var god i hela mässlokalen (och utanför där det fanns food trucks med oändliga köer) trots att det var trångt. Jag rekommenderar mässan till att flytta till en större lokal som Kistamässan eller Älvjömässan/Stockholmsmässan i framtiden då jag tror att detta intresse kommer att öka de kommande åren i och med att det blir lättare att få tag på veganska produkter och att fler skolungdomar är vegetarianer.

Vi gick på två föredrag också (den ena av misstag då vi tog fel på tiden) och de var, i min mening, måttligt intressanta. Det första handlade om det brittiska företaget Plamils historia och försök att utvinna vätska ur kål för att ersätta komjölken, både för veganer och för laktos- och mjölkproteinintoleranta personer. Det andra föredragets budskap var att alla veganer skulle uppmuntra vänner till att prova äta mer grönt och visa att man inte alls behöver vara nyttig hela tiden (en dammsugare är ju inte särskilt nyttig haha ♥) bara för att man är vegan. Så det föredraget var inte riktat till mig, men jag kan absolut förstå vad föreläsaren ville säga. Hon berättade dock en grej som fick mig att haja till: mobilskal kan ju ha skinn på sig ibland (vilket är idiotiskt i min mening) för att ge en mer dyrbar och lyxig känsla eller utseende. Ibland när hon kollade på skal till sig själv så såg hon dessa skinnskal och kunde ta med den till kassan för att fråga “Är det riktigt skinn på det här?” varav killen i kassan svarade något i stil med “Javisst, grymt cool eller hur!” och hennes svar blev då ett förskräckt utrop varpå hon kastade skalet på försäljaren. Hon ville få folk att tänka att det är fel att ha skinn på något som en löjlig accessoar som ett mobilskal, och jag förstår henne. Däremot tycker jag synd om killen i kassan som blev överraskad – han gör ju bara sitt jobb att få kunden att gilla en vara som kunden sedan köper. Han sköter ju inte inköpen i företaget, det gör ju någon högre upp. Om jag var försäljaren skulle jag försöka sälja in ett liknande skal utan skinn och ta upp hennes klagomål till chefen som får föra det vidare. Och som min ena vän sa senare: man vill ju inte få veganer att framstå som galna och aggressiva , så det kanske var dumt att göra så. Men man måste ju få folk att reagera ibland…

Senare på dagen kom även min väns pojkvän och hans kompis, men jag gick hem tidigare än vad de gjorde för att säga hejdå till min ena storebror som skulle åka till Tyskland och hälsa på en god vän till honom. 🙂


It was time for the Swedish Veggie Fair last weekend. The fair has been going on for ten years but this was my first time visiting it and it was held at Nackastrandmässan this time. My friend Alva is a vegan (follow her Instagram account for photos of food porn quality) and have been going to the fair earlier and wanted me to come along last winter but I couldn’t go. I’m neither a vegeterian nor a vegan but I do think one should eat more veggies (especially in the western world I’d say (and I do eat more vegetable based food when I live alone in Uppsala (I think, it’s nothing I really keep in a journal or so))) and I’m open to trying new things so I joined this time. So we ended up as three people waking up early to get some goodie bags, which payed. After about half an hour after our arrival, the queue behind us had become very long and if we had taken the train to the city half an hour later, we defenitely wouldn’t get those bags.

We were let in smoothly and my friend was like a child in the candy shop – the joy literary beamed through her eyes! We strolled and tried food products such as soy strips, vegan cheese, coffee with “milk”, mango ice cream with chili (but I actually didn’t taste the chili, it was more like mango sherbet – maybe I didn’t get a piece of chili on my spoon?) and looked at t-shirts, shoes and other things. A lot of stuff were for sale for a very cheap price (1 litre vanilla yoghurt, single/light cream and coffee with milk for 20 SEK (about 2.37 USD) anyone?) and my friends did buy a lot of things… something that I couldn’t do because I forgot my wallet at home. Crap. I had to be satisfied with the things that was in my goodie bag instead.

These vegan chocolate cakes looked amazing with those flower arrangements on top! Too bad we didn’t win in the company’s contest so we could taste it!

Pretty soon I began to feel like the black sheep among all the people. As if I really didn’t belong there since the fair wasn’t really for people like me, someone who still eats meat, even though it might be wrong to think like that. The fair urged society to more and more turn to a vegan diet and aimed mainly at vegans and not so much on those who are curious and are thinking of becoming vegans but don’t really know how, or where, to start. Which may also bbe wrong to say, but at least I did get that impression. On the other hand,  I suppose one already is curious if one’s willing to pay for a ticket, so it might be meaningless to invest on something for us non-vegans. But what do I know. Whatever.

The mood was good inside the whole fair local (and outside where there was food trucks with endless queues) even though it was crowded. I recommend the fair to move to a bigger location in the future, such as Kistamässan or Älvsjömässan/Stockholmsmässan, because I think this interest will grow the following years since it’s getting more easy to get vegan  food and more school kids are becoming vegetarians.

img_0598-1

This was in the goodie bag: a magazine, a lip balm (smells like caramel!), an ad pamplet, licorice candy, a large mint chocolate bar, vegan chipotle mayo, frozen soy strips and frozen “pulled veggie”.

We went to two lectures as well (one of them by mistake since we took the wrong time) and they were, in my opinion, moderately interesting. The first one was about the British company Plamil‘s history and their attempts on extract fluids from cabbage to replace cow milk, both for vegans and for lactose- and milk proteins intolerant persons. The other lecture’s message was for all the vegans to encourage their friends to try eating more vegetables and show that you don’t always need to eat healthy (a Swedish “dammsugare” (literary “vaccuum cleaner”, a marzipan treat) isn’t really that healthy haha ♥) just because you’re a vegan. So that lecture wasn’t really for me, but I can absolutely understand what the lecturer wanted to say. She didn though tell a story that made me react: smart phone cases can have leather on them sometimes (which is idiotic in my opinion) to give a more expensive and luxurious feeling or look. Sometimes when looking for a phone case for herself, she would see these leather cases and bring it with her to the cashier and ask “Is this real leather?” whereof the cashier guy then would say something like “Of course, that’s really cool, isn’t it!” and her answer would be a terrified cry and throw the case at the seller. She wanted people to think that it’s wrong to have leather on something so silly like a phone case, and I understand her. However, I do feel sorry for the cashier guy that got sursprised – he’s only doing his job to get the customer to like and choose a product the costumer later will buy. He’s not responsible for ordering new items, that’s the job of someone else with a higher position in the company. If I were the seller, I’d try to show her a different case with a similar look without leather and bring her complaint to my boss who has to take it from there. And like one of my friends later said: you don’t want people to think that all vegans are crazy and agressive, so that might have been stupid to act like that. But you have to make people react and think sometimes…

Later that day, my friend’s boyfriend and his friend joined in but I went home earlier than they did to say good bye to one of my big brothers who were flying to Germany to visit a close friend of his. 🙂

Advertisements

2 thoughts on “Vegomässan // The Veggie Fair

  1. Lite synd att det inte var mer informativt för de som var nyfikna också. Men känn dig inte utanför. Mat är för alla! Det blir lätt att hamna i utanförskap när man vill sätta etiketter på allt för fackplacering.

    Jag älskar Tzay så jag hoppas du gillar dem med!

    Like

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s