Soon Christmas! + Recap

Jag vet inte hur många gånger jag har tänk att skriva här i bloggen sedan sist men jag har helt enkelt inte hunnit med! Det kändes som om första december nyss var här och snart är det redan jul. Nån som känner igen sig?

Jag hade ju tänkt att försöka skriva lite varje dag och ni ser ju hur det har gått.. inte alls, haha. Vissa dagar händer inget särskilt och på andra dagar är det skolarbete som gäller. Och avkoppling förstås. Men även funderingar på julklappar. Vad jag har tänkt att ge till familjen tänker jag inte skriva här ännu (även om risken är minimal att någon läser det) utan det berättar jag efter jul. 🙂

I plugget har jag fått se mina hjärnvågor med ett EEG – coolt! Tre elektroder sattes fast på huvudet och en apparat omvandlade de elektriska signalerna till ljudvågor som vi spelade in med ett program på datorn. Jag fick även se ett ben från en kackerlacka rycka till i takten till en låt. Då hade labbinstruktörerna satt fast elektroder (små kablar fästa på kanyler) som var kopplade till en högtalare.  Alla i klassen ville filma, haha! Men jag nöjde mig med att bara titta på.

Jag har även fått testa mina smaklökar och hur de reagerar på halstabletter (mentol) och bitterhetspapper. Chilifrukterna hoppade jag över, var lite för tidigt på morgonen kände jag. 😛 Undrar du varför det känns kallare i munnen när man tar en halstablett? Mentolet i tabletten binder in till dina receptorer och ger en konformationsändring (receptorn ändrar form) vilket gör att man uppfattar luftens temperatur att vara kallare än vad den egentligen är! Så nu vet du det. 😉

Och om det där grupparbetet/litteraturstudien jag skrev om förut… jag ska aldrig samarbeta med den människan igen. Tänker inte skriva om det nu, det skulle verkligen bli för långt. Det får bli ett annat blogginlägg (med 100% gnäll, haha).

Förra helgen gick jag och tre av mina vänner och såg “Fantastiska vidunder och var man hittar dem” och åt gratis middag på The Plant, en vegansk fast food restaurang på Söder. Filmen var nästan gratis också (jag hade 3 st företagsbiljetter som jag betalade för, så den sista biljetten delade vi priset på) och den var mysig! Jag skulle inte ha något emot fler Harry Potter spin-off filmer i framtiden. Jag fick känslan av att “Fantastiska vidunder” fungerade väldigt bra som film – kanske bättre än om den skulle vara en bok? Hur som helst: en riktigt bra och mysig film som sagt. ♥ Efteråt gick vi och åt middag (Alva, som jag har nämnt förut, vann en tävling där priset var en gratis middag med vänner) och jag tog en burgare som alla sade var god. Det var den, och färsk(!!!)potatisen också. ♥ Synd bara att konsistensen på burgaren var sådär, allting var så mjukt och det blev inget riktigt tuggmotstånd tyckte jag. Men ingefärsdrickan var god!

Så, det var allt roligt som har hänt sedan det förra blogginlägget. ^^ Nu ska jag fortsätta med att växla mellan att sammanfatta föreläsningar (suck) och titta vidare på “Breakfast at Tiffany’s” (yay!).


I don’t know how many times I’ve been thinking about writing here in the blog since the last time, but I simply haven’t had the time to! It feels like 1st of December was recently here and now it’s almost Christmas. Anyone else who feels the same?

I did after all think about trying to write a little every day, but you’ve seen how that has been going… not at all, haha. Some days, nothing particularly exciting happens and on other days, there’s just schoolwork to do. And relaxing of course. And also thoughts about Christmas gifts. I won’t write here what I’m going to give for family members yet (even though the risk of someone reading it is minimal), I’ll tell you after Christmas instead. 🙂

At university, I’ve seen my brain waves with an EEG – cool! Three electrodes were attached on my head and a converter converted the electrical signals to sound waves which we recorded on the computer with a program. I also got to see a leg from a cockroach twitch to the beat of a song. The lab instructors had attached electrodes (small cables on needles) that were connected to a speaker. Everyone in class wanted to film, haha! But I was happy with just looking.

I have also tested my taste buds and how they react to cough drops (menthol) and bitterness paper strips. I skipped the chili fruits, it was a little bit too early for that for me. :O Do you wonder why it feels cooler in your mouth when you take cough drops? The menthol in the pill binds to your receptors and give a conformation change (the receptor changes its form) which makes you feel like the air temperature is cooler than what it actually is! So now you know. 😉

And about that group project/litterature review I told you about before… I will never work with that person again. I won’t write about it now, the text would really be too long. That would be like a blog post on its own (with 100 % whine, haha).

Three of my friends and I went to see “Fantastic beasts and where to find them” last weekend and had a free dinner at The Plant, a vegan fast food restaurant at the southern parts of Stockholm. The film was almost for free too (I had 3 tickets for free I got from summer work, so we shared the price on the last ticket) and it was cosy! I wouldn’t mind any more Harry Potter spin-off movies in the future. I got the feeling that “Fantastic beasts” worked really good as a motion picture – maybe better than if it was a novel? Whatever: like I said, the film was really good and cosy. ♥ Afterwards, we went for dinner (Alva, whom I have mentioned before, won a contest and the prize was a free dinner with company) and I picked a burger which everyone told me was good. It was, and the new (!!!) potatoes too. ♥ Too bad that the consistency of the burger was so-so, everything was so soft and I didn’t really get the feeling of mastication (is that the right word?). But the ginger fizzy drink was nice!

Well, that was all the fun that’s been happening since the last blog post. ^^ Now I’ll continue switching  between summarizing a lectures (sigh) and watching “Breakfast at Tiffany’s” (yay!).

A cold fall day

Förra lördagen bestämde jag mig att kravla upp ur sängen, ta på mig varma kläder och trotsa molnen och kylan där ute. Jag tog jag en promenad med min kamera och fotade lite höstbilder (jag var SÅ kall när jag kom hem igen, både ben och fingrar frös..!). Jag trodde att det skulle vara fint i Stadsskogen (här är bilder från i våras när jag upptäckte den), men jag tyckte mest om de färggranna (och röda ♥) löven och buskarna som fanns längs gatorna. I skogen kändes det som att alla träd och buskar hade samma färgskala? Nåja. Här kommer några bilder i alla fall. 🙂

Last Saturday, I decided to crawl out of bed, dress myself in warm clothes and defy the clouds and the cold weather. I took a walk with my camera and took some fall pictures (I was SO cold when I came back home, both legs and fingers were frozen..!). I though it would be pretty in Stadsskogen (literally “The City Woods”, here are some pictures from last spring when I first found it), but I actually prefered the colorful (and red ♥) leaves and bushes along the streets instead. In the woods, it felt more like all the trees and bushes had the same colors? Oh well. Here are some photos. 🙂

Vegomässan // The Veggie Fair

Förra helgen var det dags för Vegomässan. Mässan har funnits i tio år men det var första gången för mig och det hölls i Nackastrandsmässan i år. Min vän Alva är vegan (följ hennes Instagram för bilder i food porn kvalité) och har gått på mässan tidigare och ville ta med mig i vintras men då kunde jag inte. Jag är varken vegetarian eller vegan men jag tycker absolut att man borde äta mer grönsaker (främst i västvärlden skulle jag nog säga (och jag äter mer vegetariskt när jag bor ensam i Uppsala (tror jag, inget jag riktigt skriver ned eller så))) och är öppen att prova nya saker så jag följde med. Så vi blev tre personer totalt som vaknade tidigt för att komma fram för att få goodie bags, vilket lönade sig. Ungefär en halvtimme senare blev kön väldigt lång och hade vi tagit tåget in mot stan en halvtimme senare hade vi garanterat blivit utan påsarna.

img_0501

It was a cloudy day over Stockholm last weekend. Here at Slussen, waiting for the bus to take us to Nacka.

Insläppet gick bra och min vän var som ett litet barn i en godisbutik – glädjen strålade genom ögonen! Vi gick runt och provade matprodukter såsom sojabitar, vegansk ost, kaffe med “mjölk”, mangoglass med chili (fast jag kände ingen chilismak faktiskt, var mest som mangosorbet – kanske inte fick någon chiliflaga på min sked?) och kikade på t-shirts, skor och andra produkter. Mycket var till ett bra pris inne i mässan (1 liter vaniljyoghurt, matlagningsgrädde och kaffe med mjölk för 20 kronor, någon?) och mina vänner köpte på sig en hel del… något som jag inte kunde göra eftersom jag glömde plånboken hemma. Attans. Jag fick nöja mig med innehållet i min goodie bag istället.

Ganska snabbt kände jag mig som det svarta fåret bland allt folk. Som att jag inte egentligen hörde hemma där då mässan inte var riktad åt mig, någon som fortfarande äter kött, även om det kanske är fel att tänka så. Mässan uppmanar samhället till att allt mer övergå till veganism och riktade sig främst till veganer och inte så mycket till de som är nyfikna och kan tänka sig att bli veganer men inte riktigt vet hur, eller var, de ska starta. Vilket kanske också är fel att säga, men jag fick i alla fall det intrycket. Å andra sidan så är man nog redan nyfiken om man är villig att betala inträdesbiljett så det kanske skulle vara meningslöst att satsa något för oss icke-veganer. Vad vet jag. Nåja.

Stämningen var god i hela mässlokalen (och utanför där det fanns food trucks med oändliga köer) trots att det var trångt. Jag rekommenderar mässan till att flytta till en större lokal som Kistamässan eller Älvjömässan/Stockholmsmässan i framtiden då jag tror att detta intresse kommer att öka de kommande åren i och med att det blir lättare att få tag på veganska produkter och att fler skolungdomar är vegetarianer.

Vi gick på två föredrag också (den ena av misstag då vi tog fel på tiden) och de var, i min mening, måttligt intressanta. Det första handlade om det brittiska företaget Plamils historia och försök att utvinna vätska ur kål för att ersätta komjölken, både för veganer och för laktos- och mjölkproteinintoleranta personer. Det andra föredragets budskap var att alla veganer skulle uppmuntra vänner till att prova äta mer grönt och visa att man inte alls behöver vara nyttig hela tiden (en dammsugare är ju inte särskilt nyttig haha ♥) bara för att man är vegan. Så det föredraget var inte riktat till mig, men jag kan absolut förstå vad föreläsaren ville säga. Hon berättade dock en grej som fick mig att haja till: mobilskal kan ju ha skinn på sig ibland (vilket är idiotiskt i min mening) för att ge en mer dyrbar och lyxig känsla eller utseende. Ibland när hon kollade på skal till sig själv så såg hon dessa skinnskal och kunde ta med den till kassan för att fråga “Är det riktigt skinn på det här?” varav killen i kassan svarade något i stil med “Javisst, grymt cool eller hur!” och hennes svar blev då ett förskräckt utrop varpå hon kastade skalet på försäljaren. Hon ville få folk att tänka att det är fel att ha skinn på något som en löjlig accessoar som ett mobilskal, och jag förstår henne. Däremot tycker jag synd om killen i kassan som blev överraskad – han gör ju bara sitt jobb att få kunden att gilla en vara som kunden sedan köper. Han sköter ju inte inköpen i företaget, det gör ju någon högre upp. Om jag var försäljaren skulle jag försöka sälja in ett liknande skal utan skinn och ta upp hennes klagomål till chefen som får föra det vidare. Och som min ena vän sa senare: man vill ju inte få veganer att framstå som galna och aggressiva , så det kanske var dumt att göra så. Men man måste ju få folk att reagera ibland…

Senare på dagen kom även min väns pojkvän och hans kompis, men jag gick hem tidigare än vad de gjorde för att säga hejdå till min ena storebror som skulle åka till Tyskland och hälsa på en god vän till honom. 🙂


It was time for the Swedish Veggie Fair last weekend. The fair has been going on for ten years but this was my first time visiting it and it was held at Nackastrandmässan this time. My friend Alva is a vegan (follow her Instagram account for photos of food porn quality) and have been going to the fair earlier and wanted me to come along last winter but I couldn’t go. I’m neither a vegeterian nor a vegan but I do think one should eat more veggies (especially in the western world I’d say (and I do eat more vegetable based food when I live alone in Uppsala (I think, it’s nothing I really keep in a journal or so))) and I’m open to trying new things so I joined this time. So we ended up as three people waking up early to get some goodie bags, which payed. After about half an hour after our arrival, the queue behind us had become very long and if we had taken the train to the city half an hour later, we defenitely wouldn’t get those bags.

We were let in smoothly and my friend was like a child in the candy shop – the joy literary beamed through her eyes! We strolled and tried food products such as soy strips, vegan cheese, coffee with “milk”, mango ice cream with chili (but I actually didn’t taste the chili, it was more like mango sherbet – maybe I didn’t get a piece of chili on my spoon?) and looked at t-shirts, shoes and other things. A lot of stuff were for sale for a very cheap price (1 litre vanilla yoghurt, single/light cream and coffee with milk for 20 SEK (about 2.37 USD) anyone?) and my friends did buy a lot of things… something that I couldn’t do because I forgot my wallet at home. Crap. I had to be satisfied with the things that was in my goodie bag instead.

These vegan chocolate cakes looked amazing with those flower arrangements on top! Too bad we didn’t win in the company’s contest so we could taste it!

Pretty soon I began to feel like the black sheep among all the people. As if I really didn’t belong there since the fair wasn’t really for people like me, someone who still eats meat, even though it might be wrong to think like that. The fair urged society to more and more turn to a vegan diet and aimed mainly at vegans and not so much on those who are curious and are thinking of becoming vegans but don’t really know how, or where, to start. Which may also bbe wrong to say, but at least I did get that impression. On the other hand,  I suppose one already is curious if one’s willing to pay for a ticket, so it might be meaningless to invest on something for us non-vegans. But what do I know. Whatever.

The mood was good inside the whole fair local (and outside where there was food trucks with endless queues) even though it was crowded. I recommend the fair to move to a bigger location in the future, such as Kistamässan or Älvsjömässan/Stockholmsmässan, because I think this interest will grow the following years since it’s getting more easy to get vegan  food and more school kids are becoming vegetarians.

img_0598-1

This was in the goodie bag: a magazine, a lip balm (smells like caramel!), an ad pamplet, licorice candy, a large mint chocolate bar, vegan chipotle mayo, frozen soy strips and frozen “pulled veggie”.

We went to two lectures as well (one of them by mistake since we took the wrong time) and they were, in my opinion, moderately interesting. The first one was about the British company Plamil‘s history and their attempts on extract fluids from cabbage to replace cow milk, both for vegans and for lactose- and milk proteins intolerant persons. The other lecture’s message was for all the vegans to encourage their friends to try eating more vegetables and show that you don’t always need to eat healthy (a Swedish “dammsugare” (literary “vaccuum cleaner”, a marzipan treat) isn’t really that healthy haha ♥) just because you’re a vegan. So that lecture wasn’t really for me, but I can absolutely understand what the lecturer wanted to say. She didn though tell a story that made me react: smart phone cases can have leather on them sometimes (which is idiotic in my opinion) to give a more expensive and luxurious feeling or look. Sometimes when looking for a phone case for herself, she would see these leather cases and bring it with her to the cashier and ask “Is this real leather?” whereof the cashier guy then would say something like “Of course, that’s really cool, isn’t it!” and her answer would be a terrified cry and throw the case at the seller. She wanted people to think that it’s wrong to have leather on something so silly like a phone case, and I understand her. However, I do feel sorry for the cashier guy that got sursprised – he’s only doing his job to get the customer to like and choose a product the costumer later will buy. He’s not responsible for ordering new items, that’s the job of someone else with a higher position in the company. If I were the seller, I’d try to show her a different case with a similar look without leather and bring her complaint to my boss who has to take it from there. And like one of my friends later said: you don’t want people to think that all vegans are crazy and agressive, so that might have been stupid to act like that. But you have to make people react and think sometimes…

Later that day, my friend’s boyfriend and his friend joined in but I went home earlier than they did to say good bye to one of my big brothers who were flying to Germany to visit a close friend of his. 🙂

June!

IMG_4213

My cute desk calendar I got from my pen pal Yuko. ♥

På något sätt har det hunnit bli juni och sommarlov – yaaay! Mitt rum ser något bättre nu när jag har packat upp alla (nåja, nästan) mina saker som jag hade med till Uppsala. Inte så mycket har hänt annars. Du vet, sommarlovsdagar har en tendens att bli ganska slöa och lata. Precis som de ska vara! 😛

På nationaldagen bakade jag en rabarberpaj på våra egna rabarber till oss i familjen, skickade lite mejl (bl.a. till Ergo, Uppsala studentkårs tidning,  om att jag kan tänka mig att teckna serier åt dem nästa år – får se vad de tycker) och sedan bar det av till Jessica och Alva för att catcha up lite och laga middag till oss själva. Det blev vegansk burgare med sötpotatis-frites! Yum! Alva tog en fin bild och lade upp på hennes Instagramkonto:

burger

Chickpea and rice burger with lettuce, beetroot, tomatoes, sprouts and guacamole, served with sweet potato fries.

Somehow, June is already here and summer vacation too – yaaay! My room looks somewhat better now when I have unpacked all (well, almost) my things I had brought to Uppsala. Nothing much have happened recently otherwise. You know, summer vacation days have a tendency to turn out pretty slow and lazy. Exactly how they’re  supposed to be! 😛

On the national day (6th June) I made a rhubarb pie for my family and I, made of our own rhubarbs, I sent some e-mails (to Ergo, Uppsala student union’s magazine among others, applying to their job as a cartoonist next year – let’s see what they think) and then I went to Jessica and Alva to catch up a little and cooking dinner for ourselves. We ate vegan burgers with sweet potatoes fries! Yum! Alva took a nice picture and uploaded on her Instagram account (see the picture above).

IMG_4108IMG_4117

Now I’m gonna draw a little and listen to music – have a nice day! ♥

The Lost Woods

Ok, these aren’t like the Lost Woods (and if you’re not a Zelda gamer and don’t get that reference, too bad for you~ ), but I found this large forest yesterday and I’m like… why haven’t I seen this before?? It’s perfect! All the bird songs! The water ponds! The excellent walking tails! ALL THE LEAVES!! Haha, I love springtime. ♥

There were some ponds too:

IMG_4029

Hello Mr. Duckie, why are you all alone for?

I saw some peculiar things too – a water tower? Where did that come from? And a chiahua statue? How did that tree get that trunk shape? I guess only the woods know… ♥

Valborg 2016 // Walpurgis night 2016

Jag tycket att vi sätter på Veronica Maggios “17 år” så att man får en bra Valborg-i-Uppsala-känsla. 🙂

I think that we should turn on Veronica Maggio’s “17 år” (“17 years”) so we’re getting that Walpurgis-in-Uppsala-feeling. 🙂 For those of you who don’t understand Swedish, it’s a song about wanting to leave your hometown, experiencing something new and Walpurgis Night in Uppsala (Maggio’s hometown).

Jag tog en sovmorgon (för att det var helg och då får man faktiskt sova! (och för att jag är för snål att betala pengar för sillunch + det verkade tråkigt)) och sedan tog jag mig ned till Järnbron och Fyrisån för att ta en titt på forsränningen. Jag fick lite minnen av Squvalp från KTH, jag tror att alla studenter som har byggt sina flottar tyckte att det var riktigt kul. Efter ett tag gick jag vidare mot ett av åns fall för att se det man egentligen vill se – om flottarna kommer klara sig för fallet eller inte! Det var en del som föll omkull, andra tappade sina frigolitväggar och några få hade bara själva botten kvar och inga årar då de tappade dem – stackarna! Men självklart var det några som klarade sig nedför fallet också. 🙂 Flottarna var utsmyckade som tecknade figurer (Simpsons, Minions, Hattifnattarna från Mumin, Super Mario/Luigi/Wario och så), vissa hade naturtema med blommor, andra var inspirerade av mat… den bästa tyckte jag nog var “Trampbåten” – med Donald Trump som galjonsfigur och med en kostymklädd besättning. Studentsatir!

Var det någon annan som märkte JAS Gripen planen som flög över stan? Var det för att kungen fyllde 70 år eller?

I slept in (because it was a weekend and then you’re actually permitted to sleep! (and because I was too stingy about paying money for “Sillunch” (“Herring lunch”, a breakfast that’s apparently a tradition to have in Uppsala) + it seemed boring)) and then I walked down to the Iron Bridge and the Fyris river to watch the water rafting. Jag got flashbacks from Squvalp from KTH, I think all the students who had built the rafts thought it was really fun. After a while I moved towards one of the waterfalls to see what you really want to see – if the rafts will make it or not! Some of them fell over, others lost their styrofoam walls and a few only had their bottoms left and no oars because they lost them – poor them! But of course there were a few ones that made it down the waterfall. 🙂 The rafts were decorated as cartoon figures (The Simpsons, the Minions, Hattifatteners from Moomin, Super Mario/Luigi/Wario and so on), some were nature themed, others were inspired by food… but I think the best one was the “Trampbåten” (“the pedalo”) – with Donald Trump as figurehead and with a suit dressed crew. Student satire! (the “Trampbåten” is a wordplay of Trump’s name and a pedalo boat, pronounced the same in Swedish as his name).

Was there someone else who noticed the JAS Gripen airplanes flying over the town? Was that because the king had his 70th birthday or..?

Eftersom jag spenderade dagen själv så gick jag runt i stan (efter att jag återvände hem för att ta på mig en tjocktröja och byta jacka – det kändes kallt fast solen sken – och för att äta lunch), hörde på den genomträngande musiken som hördes genom hela stan från alla nationer (verkade vara världens party! såg jättekul ut!)… eftersom jag inte hade nåt bättre för mig.

Since I spent the day alone, I walked around in the town (after returning home for putting on a hoodie and change jacket – it felt cold even when the sun shone – and to eat some lunch), hearing the penetrating music that was heard all over the town from all the nations (seemed to be the biggest party ever! looked really fun!)… because I had nothing better to do.

IMAG1889

Stockholm’s Nation, close to the Cathedral. Look at the queue!

När klockan blev 14 stod jag utanför Carolina Rediviva och lyssnade på Wijkmanska Blecket från Uplands nation som spelade på bibliotekets trappa – de var riktigt duktiga! De höll på till 14:45 och sedan återstod det en kvart innan rektor skulle signalera från balkongen att alla skulle ta på sig sin studentmössa och därefter Orphei Drängar sjöng in våren. Riktigt mäktigt! Denna dag kände man hur Uppsala verkligen är studenternas stad och hur hela dagen ägnades åt oss.

I was standing outside Carolina Rediviva when the clock got 2PM and listened to Wijkmanska Blecket from Upland’s nation which were playing on the stairs to the library – they  were really good! They kept on playing until a quarter to three and then it only left fifteen minutes before the Rector would signal from the balcony to everyone to put on their student caps, and thereafter Orphei Drängar sang in the spring. Really impressive! This day you really felt how Uppsala truly is the city of students and how the whole day was devoted to us.

Wijkmanska Blecket performing on the steps of Carolina Rediviva.

Och om det såg ut så här innan klockan blev tre… // And if it looked like this before 3PM…

… kolla bara på hur mycket folk det kom till rektorns signal!! Titta aaaallra längst bort! // … just look at the crowd who had gathered for the Rector’s signal!! Keep looking faaaar away!

Här är lite bättre bilder tagna av Upsala Nya Tidning: // Here are some better photos from Upsala Nya Tidning (local news paper):

Och sedan… var dagen mer eller mindre klar för mig. Folk satt och hade picknick, umgicks med sina vänner eller med sin familj och det fanns inget på schemat förrän klockan 9 (om man inte skulle äta middag på slottet följt av bal). Så jag satte mig ned för att läsa i “Blonde” tills jag kände att det blev alldeles för kallt. Berodde nog på att jag satt stilla, men jag gick till en liten butik och köpte vindruvor, jordgubbar och kanelbullar medan jag drog ut tiden innan jag skulle gå hem igen. Jag gick på en liten upptäcktsfärd mellan villorna som jag ser dagligen på väg till skolan och det kändes lite som hemma i Stockholm igen. Efter det började promenera mot Flogsta innan jag ångrade mig – jag behövde middag, ett varmt täcke och en toalett så det var bara att vända hemåt. Min rumskompis/hyresvärd hade sagt att hon skulle bjuda hem vänner, och jag ville inte störa… om jag nu skulle kunna störa, jag är för det mesta tyst på mitt rum (och hon i sitt). Men jag smög in till mitt rum med min frukt, mina bullar och min middag medan jag tittade på TV tills jag inte hålla ögonen öppna längre.

And then… the day was more or less done for me. People sat and had picnics, had fun with friends of family members and there was nothing more on the schedule until 9PM (unless you were going to have dinner at the castle and then dance at the ball). So I sat down to read “Blonde” until it got too cold outside. It probably felt cold because I sat still, but I walked to a small supermarket and bought grapes, strawberries and cinnamonbuns while I killed time before I could return home. I had a small adventure trip along the villas I see daily on my way to school, and it felt a bit like back home in Stockholm. After that I began walking towards Flogsta before I changed my mind – I needed dinner, a warm blanket and a toilet so I just had to go home. My roommate/landlady had told me about her friends coming over, and I didn’t want to disturb… not that I think I do disturb so much, I’m mostly quiet in my room (and she’s in hers). But I sneaked into my room with my fruit, my buns and my dinner while I watched TV until I couldn’t keep my eyes open any longer.

IMAG1900

Norrland’s nation played jazz outside their building.

I got so glad when I found a blossoming cherry tree! I thought they had all blossomed already. ♥

IMAG1904

Too bad it had to look like this after everyone’s picnic. I read that these filthy garbaged left at the end of the day was actually LESS than previous years – I wonder what it must have looked like then, because all I could see was white plastic bags everywhere! This is just outside where I live too..!

Easter!

Hej! Det var ett tag sedan sist, först hade jag en tenta innan påsk, sedan åkte jag hem och jobbade extra några dagar hos restaurangen jag jobbade hos i somras, gick på bio… chillade hemma och sen var det dags att åka tillbaka till Uppsala. Så jag sammanfattar tiden som gått sen sist lite grann tänkte jag! 😀

Hi! It’s been a while since the last time. First I had an exam before Easter, then I went home and worked extra a few days at the restaurant I wokred at last summer, I went to the movies… chilled at home and then it was time to go back to Uppsala. So I thought I could summarize the time that have passed since the last blog post! 😀

Helgen innan påsk var det persisk nyår (Nowruz), och jag ville hem och äta allt det goda som fanns hemma, men jag behövde stanna inne och plugga inför tentan… som tur var så fanns det en del kvar när jag kom hem! ♥ // It was the Persian New Year (Nowruz) the weekend before Easter, and all I wanted was to go home and eat all that yummy stuff, but I had to stay inside and study for my exam… Luckily, there were still a lot of yummy things left when I came home! ♥

Och mamma hade vattnat linser så att de började gro och se fina ut, haha! Och hyacinter och påskliljor fanns det också hemma. // And mom had watered lentils so they grew and became pretty, haha! And there were also hyacinths and easter lilies at home too.

Jag hade tipsat mamma om ett påsk-pyssel som jag hade sett på Lauren Conrads hemsida, och även om Laurens ser mycket finare så tyckte jag att vår version också såg okej ut (mycket bättre än på bilden, haha!) // I talked with my mom about an Easter treat I saw on Lauren Conrad’s website, and even if Lauren’s looks much prettier than ours, I still think our version looked ok too (much better than on the picture, haha!)

IMAG1868

Och det såg väldigt tomt ut på perrongen när jag skulle ta mig till jobbet på morgonen… // And it looked very empty on the train platform when I was going to work in the morning…

Brorsan och jag gick och såg “Batman v Superman: Dawn of Justice” på bio, och jag var glad att vi såg den föregående filmen “Man of Steel” kvällen innan! Annars hade jag nog haft det lite svårt att hänga med tror jag. Filmen var ok, inte direkt någon favorit, men den var i alla fall bättre än “Man of Steel” som kändes lite rörig när jag såg den. Ben Affleck var inte alls så dålig som Bruce Wayne/Batman (jag tänker tillbaka på den massiva kritiken han fick när det gick ut i media att han skulle bli den nya Batman), han spelade en mycket trovärdig roll tyckte jag. Bra jobbat! Däremot så var “Dawn of Justice” ingenting man kan jämföra med “The Dark Knight”-triologin, den är nånting alldeles extra så att säga. ♥

Mamma och jag åkte en sväng till Mall of Scandinavia också, mest för att titta, och den var riktigt fin! Jag tänkte för mig själv att jag ska gå tillbaka någon dag, ta med min kamera och fota arkitekturen och interiören där inne. Verkligen fint! Butikerna var inte “samma vanliga” heller, så det kändes lite som att man var turist och spanade in främmande och spännande nya butiker. ♥

Och tentan, hur gick den? Jag tror att det gick bra. Det kändes bra i alla fall, men jag får ju vänta och se resultatet som vanligt.


 

My big brother and I want to the movie theater to watch ‘Batman v Superman: Dawn of Justice’, and I’m glad we saw the previous film ‘Man of Steel’ the night before! Otherwise I think I would have been a little lost in the story. The movie was ok, not a favourite, but it was better than ‘Man of Steel’ which felt a little bit messy when I saw it. Ben Affleck wasn’t at all so bad as Bruce Wayne/Batman (I’m thinking about the massive critique he got when it was announced to the media that he was going to play the new Batman), I think he played a very convincing character. Great job! However, ‘Dawn of Justice’ is nothing you can compare with ‘The Dark Knight’ triology, that one’s something extra. ♥

Mom and I went to Mall of Scandinavia too, mostly just to look, and it was really beautiful! I thought to myself that I should come back one day, bring my camera with me and take photos of the architechture and interior designs in there. Truly pretty! The shops wren’t ‘the same old ones’ either, so it felt a little bit as if you were a tourist and were checking out foreign and exciting shops. ♥

And the exam, how did it go? I think it went ok. It felt ok either way, but I’ll have to wait for the results as usual.

Persian New Year

Happy new year, everyone… My brother posted this picture from home, made me miss those dried figs and nuts. 😥 Here I am, alone in my room with no sound (except for the cars outside) studying for my exam… There’s so much to remember. Makes me stressed, the exam is in five days..!

Plus, the stereos on my laptop stopped working. Won’t even let me hear music when I put in the headphones, sooo… something’s wrong.

cd_xdhswiaazmbj

Book review

I lördags läste jag ut “Ondskan” av Jan Guillou, och den var bra! Har man sett filmen och gillade den kan jag säga att boken är minst lika bra. De har gjort några skillnader i filmen jämfört med boken, men det mesta är ändå likt. Fördelen med boken var att man följer med i Eriks, huvudpersonens, tankar, hur han noga räknar ut var nästa slag ska delas ut och hur han kokar av hat inuti sig.

Nu kanske jag går för fort framåt om du inte har läst eller sett “Ondskan”. “Ondskan” handlar om den unge stockholmaren Erik som regerar på folkskolan (om jag minns rätt?) han går på, men han regerar inte med beundran eller respekt – snarare med rädsla. När slagsmålen  på skolgården går för långt relegeras han med råge – ingen annan Stockholmsskola skall ta emot honom som elev efter rektorns varning.

Hemma finns Eriks sadistiske far som misshandlar honom efter varje middag, hans mor som inte vågar säga emot och hans lillebror som drar nytta av situationen. Modern hittar dock en lösning – genom att sälja tavlorna i hemmet lyckas hon samla in pengar till att skicka Erik till internatskolan Stjärnberg, och därmed ge honom en chans om att söka in till ett gymnasium i Stockholm efter några år.

På Stjärnberg föraktar man “såssarna”, “arbetarungdomen” och de “käftiga”. Kamratuppfostran genomsyrar hela skolans ideal – att de äldre eleverna ska läxa upp de yngre om de begår något misstag eller beter sig ouppfostrat. Skolans lärare kan inget säga till om det hela, inte ens när elever som utmanas till “rutan” för slagsmål skadas så illa att de måste föras till sjukhus.

Erik kommer till Stjärnberg med förhoppningen om att kunna lägga sitt råa förflutna bakom sig, men han förstår inte hur grundskoleeleverna ska ta emot stryk utan att göra uppror. Men med sina kunskaper om slagsmål lyckas han utmana gymnasieeleverna – men till vilket pris? Ett slag mot en rådsmedlem (tänk ungefär på Rådet som en påhittad domstol styrd av adliga gymnasieelever) och framtiden om högre studier på ett Stockholmsgymnasium och universitet är borta för evigt.

Även om boken utspelar sig på 50-talet, så tror jag ändå att spår av denna så kallade “kamratuppfostran” fortfarande finns kvar i Sveriges internatskolor, fast det kan jag förstås inte intyga då jag själv aldrig gått på en. Men ändå: det var inte så länge sedan det kom upp i nyheterna om elever som brände yngre elever med strykjärn.


Så när jag hade läst klart boken promenerade jag mot Blåsenhus, en av Uppsala Universitets campusbyggnader, för att lämna tillbaka den till biblioteket. Och så möts jag av ballonger och rosa t-shirts där inne! Tydligen så var det studenter som höll i Psykologidagen, och det hela såg intressant ut – om man är psykologstudent förstås. 😉

Last Saturday, I finished reading ‘Evil’ by Jan Guillou, and it was good! If you’ve seen the  movie and liked it, I can say that the book is at least as good. They’ve made some changes in the film compared to the novel, but most if it is still similair. The advantage of the novel was you can follow Erik’s, the main character’s, thoughts, how he carefully figure out where the next punch should be placed and how he’s boiling of pure hatred inside.

Maybe I’m going to quickly forward if you haven’t read or seen ‘Evil’. ‘Evil’ is about the young Stockholm-based boy named Erik which rules the school he’s attending, but he doesn’t rule with admiration or respect – rather with fear. When the fights on the school yard goes too far, he’s getting expelled – no other school in Stockholm shall take him as their student after his principal’s warning.

At home, there’s Erik’s sadistic father who beats him after every dinner, his mother who doesn’t have the guts to tell her husband not to, and his little brother who takes advantage of the situation. The mother do, however, find a solution – by selling the paintings in the home, she collects enough money to send Erik away to the boarding school Stjärnberg (‘Star Mountain’) and thereby giving him a chance to apply to a high school in Stockholm after a few years.

At Stjärnberg, everyone despises ‘the Labours’, ‘the wokring youth’ and the ‘ones who against’. Comrade upbringing permeates the whole school – that the older studnets should berate the younger ones if they make some mistake or behave ill-mannered. The school’s teacher can’t say anything about it, not even when students who are challanged to ‘the square’ for a fight gets to badly injured, they have to be taken to a hospital.

Erik came to Stjärnberg in hope to leave his fighting past behind him, but he can’t understand why the elementary students recieves punishments without making a revolt. But with his knowleedge of fighting, he succeeds with challenging the high school students – but for what price? One hit on a member of the Council (think about the Council as a made up court runned by noble high school students) and his future of higher education on a high school in Stockholm and univeristy is for ever gone.

Even if the novel is set in the 50’s, I still believe that there are traces of this so called ‘comrade upbringing’ left in the boarding school in Sweden, although I have no evidence of that since I’ve never attended one. But still: it wasn’t so long time ago when it was all over the new that students burned younger students with an iron.


So when I had finished reading the book, I took a walk to Blåsenhus, one of Uppsala University’s campus  buildings, to return it to the library. And I’m greeted by balloons and pink t-shirts inside! Apparently there were students having their ‘Psychology day’, and it looked interesting – if you’re a psych student of course. 😉

Another world

Hehe, gårdagen slutade med att jag följde med hem till Stockholm och sov över. Jag ska åka tillbaka till Uppsala ikväll dock så att jag slipper oroa mig för tågen på måndag morgon.

Jag fick en låt av japanska capsule i huvudet och tänkte kolla om de fanns på Spotify – och till min stora förvåning så fanns ett album där! Låten i mitt huvud finns inte på Spotify, men jag hittade en annan låt som jag inte hade hört förut. Jag satte på albumet “WAVE RUNNER”  nyss och hittils låter den precis som capsule ska göra – futuristiskt japanskt, teknologisk och lite crazy. Precis vad jag vill ha just nu!


Hehe, yesterday ended with me going back home to Stockholm and slept over there. I’ll go back to Uppsala tonight though so I don’t have to worry about the trains on Monday morninig.

I got a song by Japanese capsule stuck in my head and thought that I would check if it was available on Spotify – to my great surprise they have an album there! The song in my head wasn’t on Spotify, but I found another song that I haven’t heard before. I just put on their album ‘WAVE RUNNER‘ and it sounds exactly llike capsule is supposed to – futuristic Japanese, technological and a bit crazy. Just what I want right now!